År 2030 kan techbolagens datahallar sluka mer el än hela Japan. I USA serveras de nästan dubbelt så mycket el som New York. I Sverige har vi inte ens börjat mäta hallarnas elanvändning.
– Det är den enda delen av elanvändningssystemet som faktiskt växer just nu, säger forskaren Max Åhman.

Det finns ingen AI utan energi. Så lyder en av slutsatserna från Internationella Energirådet (IEA) i en rapport från april i år. En vanlig datahall, där AI:s servrar finns, använder lika mycket el som 100 000 hushåll. Men just nu byggs ännu större hallar. 

En av dessa kolosser kan äta lika mycket el som två miljoner hem. 

Hur mycket el förbrukar AI i Sverige?

Det vet man inte helt säkert.

– I dag så har vi väldigt lite insyn i hur mycket energi som används inom datacenter. Det är mycket sekretess på det och datacenterna vill inte dela med sig av den typen av information, säger Katarina Näslund, analytiker på Energimyndigheten. 

År 2022 beställde myndigheten en undersökning om hur mycket energi som de svenska datahallarna behövde. Studien kom fram till att ungefär två procent av Sveriges elanvändning gick till hallarna. 

– Men det här var innan den stora AI-vågen. Då ChatGPT lanserade sin tredje version och det blev väldigt känt att AI slukar mycket energi i de här beräknings- och utvecklingsprocesserna, säger Katarina Näslund. 

En amerikansk studie uppskattar att AI i dag står för 10-20 procent av en datahalls elanvändning. Siffran kommer oundvikligen stiga. IEA uppskattar att datahallarna år 2030 kommer använda mer el än Japan och i USA har rörledningskapaciteten, mängden el som skickas till datahallarna, stigit från fem gigawatt i januari 2023 till 92 gigawatt i december 2024. De får alltså nu nästan dubbelt så mycket el som staden New York årligen använder. 

Rapporter pekar på osäkerheter i AI:s energieffektivisering, samt en brist på dialog mellan techbolagen och energisektorn för att korka sig ur de flaskhalsar som kan uppstå om den traditionellt långsamt byggda infrastrukturen inte håller jämna steg med det kvicka “Big Tech”.

Idag står AI-datahallarna för 1,5 procent av världens energianvändning. Industrisektorn överlag står för strax över fyrtio procent av den globala energikonsumtionen, men av alla sektorns delar var AI den del vars användning ökade snabbast – fyra gånger snabbare än den näst snabbaste. 

– Den kan bli en av de största elslukarna vi har. Det är den enda delen av elanvändningssystemet som faktiskt växer just nu, säger Max Åhman, lektor vid Lunds tekniska högskola och som forskar om den gröna industriella omställningen. 

”Microsoft har funderat på att starta upp kärnkraftverket Three Mile Island igen”

Forskare Max Åhman

I sin forskning har Max Åhman betonat möjligheterna som AI-boomen för med sig. Som att techbolagen har kapital att investera grönt, och att de effektiviserar sin energiförbrukning. Samt att elen omvandlas till värme när den används. 

Dessutom för datahallarna med sig elkraftsinvesteringar från de stora techbolagen. 

– Google är en av de största vindkraftsbyggarna i Sverige, säger Max Åhman och fortsätter:

– I USA har de börjat titta på att direktinvestera i kärnkraft. Microsoft har funderat på att starta upp kärnkraftverket Three Mile Island igen.

Three Mile Island i Harrisburg är känt för den värsta kärnkraftsolyckan i landets historia. Händelsen bidrog till att stoppa byggandet av nya kärnkraftverk, som i sin tur ledde till den svenska kärnkraftsomröstningen som skapade Miljöpartiet. 

Men Max Åhman menar att en hel del av Big Techs gröna omställning är, än så länge, bara ord.

– Jag tycker det är intressant att de har potential att göra någonting positivt, men många av dem gör det inte. De tar den enklaste lösningen, typ dieselgeneratorer. Många av dem kopplar inte upp sig mot fjärrvärmenätet. Det är för krångligt. De släpper ut värmen istället, säger han. 

Av de större bolagen med datahallar håller Bahnhof och Google en grön profil. Max Åhman menar att Microsoft, som satsar 34 miljarder kronor på bland annat sina tre datahallar i Sverige, är mer “gammaldags”: den energi de använder behöver inte nödvändigtvis vara grön. Som reservkraft använder de ofta dieselgeneratorer.

”Det är den risken jag ser, att man slår i taket för elanvändning snabbare och att de andra projekten får stå undan. För AI.”

Forskare Max Åhman.

Och där datahallar anläggs äts energitillgången upp. Max Åhman tar upp Stockholm där traditionell industri samsas med den digitala industrin. Medan till exempel stålindustrin behöver bygga ut elnätet till sina fabriker, placerar sig datahallarna där el finns tillgänglig. 

Det leder till trängsel. 

– Det är den risken jag ser, att man slår i taket för elanvändning snabbare och att de andra projekten får stå undan. För AI, säger Max Åhman. 

I juli i år träder en ny EU-lag i kraft som kräver att datahallar ska rapportera in sin elanvändning till Energimyndigheten. Anledningen var att datahallar klassades som servicenäring utan rapporteringskrav. Katarina Näslund tror att lagen kommer förbättra kunskapen om datahallar. 

– Man kan tänka sig att om den här informationen blir tillgänglig för oss så kan vi bättre förstå och analysera trender och få en bättre förståelse för hur datacenter bidrar till elsystemet i stort och energisystemet. 

Både hon och Max Åhman pekar på att framtiden för AI:s elanvändning i dagsläget är oviss. Elen finns, men efterfrågan på AI ökar lavinartat.

– De kräver ju mycket el, men who are we to judge? Vi kan sluta använda dem, men vi gillar ju AI. Vi gillar ju roliga kattklipp, säger Max Åhman. 

Av: Viktor Wallén