Mer än 25 miljoner liter vatten krävs för att kyla ner en mindre datahall i ett år. Det är lika mycket vatten som 300 000 människor behöver på en dag. Samtidigt byggs det datahallar i områden med hög temperatur och torka. De stora it-företagen framhäver gärna sina hållbarhetsmål – men framtiden är oviss när AI knackar på dörren.

År 2020 och 2021 gick flera techbolag ut med storartade gröna mål. Både Google och Microsoft har lovat att vara koldioxidneutrala och vattenpositiva (återställa mer vatten än vad de använder) till 2030. Men sedan exploderade AI. Det är knappt fem år kvar till att de målen ska vara uppfyllda. Både Googles och Microsofts hållbarhetsrapporter vittnar om ökade koldioxidutsläpp och ökad vattenförbrukning. Samtidigt har AI-boten ChatGPT klättrat upp till att idag vara den femte mest besökta hemsidan i världen, enligt Massachusetts Institute of Technology:s (MIT) senaste rapport. 

Vatten är en livsnödvändig nyckel för att hålla igång en datahall. Sötvatten krävs för att kyla ner servrarna och förhindra överhettning. 

– Ju mer energi du använder desto mer vatten behöver du, för det kommer att generera värme i slutändan. Värmen kräver vatten för att kylas ner, säger Yi Hyun Kang, postdoktor på Lunds universitet. 

Vattnet avdunstar när det hettas upp. Därför är det omöjligt att återanvända vattnet – det krävs nytt sötvatten hela tiden. Men vattnet orsakar också kalkblockeringar i rören, vilket behöver lösas upp med kemikalier. 

– Vi vet inte hur mycket kemikalier it-företagen använder, säger Yi Hyun Kang.

Enligt World Economic Forum kan en mindre datahall på 1 megawatt (ungefär den energi det krävs att köra en bil 130 mil) behöva 25,5 miljoner liter vatten om året bara för att kyla ner sina servrar. Detta motsvarar vatten för en dag till 300 000 människor. Hur mycket vatten som krävs för just AI-datahallar är inga siffror som de stora techjättarna vill dela med sig av. 

AI:s törstiga fabriker har skapat uppror i flera länder där vattenbrist är en daglig kamp. Spanska Aragonien tampas med torka under varmare perioder. I Aragonien har företaget Amazon planerat att bygga tre nya datahallar som förväntas förbruka 755,72 miljoner liter vatten om året. Detta motsvarar att vattna en majsåker på 233 hektar som är en av regionens huvudsakliga grödor, skriver The Guardian. 

”Det är teknik-kolonialism”

Aurora Gómez Delgado.

Aurora Gómez Delgado är grundaren av organisationen “Tu nube seca mi río” som betyder “Ditt moln torkar ut min flod”. Hon är orolig för Spaniens drastiskt skiftande klimat mellan översvämningar och torka. Hon har sett tre stycken datahallar byggas av företaget Amazon i Aragonien där vattenbristen redan är allvarlig – och det finns planer på fler. 

Aurora Gómez Delgado menar på att de stora it-jättarna gärna väljer utsatta områden där många människor flyttat. De som bor kvar är ofta fattiga, arbetslösa och utan makt. 

– Datacentren ägs alltid av fem stora företag och de är byggda i områden där det finns en betydande skillnad i maktbalansen, där de inte kan säga nej. Det är bokstavligen teknik-kolonialism, säger hon. 

De redan fattiga och torra områdena blir ännu mer påverkade av datahallarna. 

– Det är utländska företag som kommer för att utvinna alla resurser. Det blir en gentrifiering av energin, vattnet och marken, säger Aurora Gómez Delgado.

Hon menar på att miljörapporterna från de stora it-jättarna ger alldeles för lite information. 

– Det råder en gigantisk brist på transparens. Vilket är anledningen till att vi som grupp för närvarande arbetar med FN för att ta fram en rapport om ämnet transparens och datacenter, säger hon. 

Datahallarnas utökning är ett svar på folkets stora efterfrågan av molntjänster och AI. Men Aurora Gómez Delgado tror på att vi kan ta en annan väg.

– Ett internet utan artificiell intelligens och utan streaming av filmer är fortfarande en mycket god livskvalitet. Du kan ha internet för arbete och för forskning, inga problem. Men det finns inget behov av att använda generativ artificiell intelligens dagligen. 

Men, det finns fler problem än vattenbristen när det kommer till AI. Sedan AI:s explosionsartade entré har it-företagen visat på höjda koldioxidutsläpp. Forskningsinstitutet Rise (Research Institutes of Sweden) skriver att AI-system står för lika mycket växthusgasutsläpp som hela Sveriges utsläpp på ett år. Men AI är fortfarande nytt och hemligt – exakta siffror saknas. 

Företagens gröna mål lever inte alltid upp till verkligheten. Det visar den amerikanska delstaten Virginia som har flest datahallar i hela landet, enligt MIT:s senaste rapport. Där står naturgas för mer än hälften av områdets elproduktion. Förnybar energi, som vindkraft och solpaneler, anses för väderberoende och opålitliga för servrar som ska vara igång tjugofyra timmar om dygnet, året runt. 

Vissa företag håller sig inte från fulspel. Elon Musks företag xAI har i smyg installerat över 30 metangas-generatorer i sin datahall i Memphis, utan tillåtelse. Sådana typer av generatorer är giftiga och cancerogena, skriver The Guardian. Datahallen är placerad i ett område som länge har kämpat med föroreningar från industrier där astma, cancer och en kortare livslängd är vardag för grannarna.

Det finns många varningslampor som blinkar rött med AI:s intåg. Men, enligt en uppsats från Södertörns högskola skrivs det i majoritet positivt om AI i svenska medier. Endast åtta procent av artiklar från fyra stora tidningar tog upp dess klimatpåverkan. Världen över presenteras AI som en framtida teknologi, som även ska kunna lösa många av våra klimatproblem. 

– Jag tror att förväntningarna är att AI kan lösa andra frågor. Till exempel miljöfrågor, klimatförändringar och biologisk mångfald. Jag har inte sett någon skeptisk syn på AI i politiken. De är mest positiva kring AI, säger Yi Hyun Kang. 

Yi Hyun Kang menar på att vi behöver bli mer medvetna konsumenter för att förstå konsekvenserna av AI. Hon hoppas på framtida policys för tillverkningen av AI, precis som vi har i matbutiken med grönmärkta varor. 

– Ibland är AI användbart. Idag kan vi inte säga till folk att sluta. 

Microsoft i Sverige har fått möjligheten att vara med på en intervju gällande sitt klimatavtryck – men inte svarat.

AI byggs – så tar klimatet skada: 

Mineraler och naturresurser krävs för att bygga servrar, laptops och annan elektronik till datahallarna. Men all elektronik når till sist sitt bäst före datum. Enligt Yi Hyun Kang transporteras mycket av vårt elektroniska avfall till Afrika. När elektronik slängs på deponier kan ämnen utsöndras som förorenar sin omgivning. 

– De giftiga kemikalierna från avfallet förorenar också land och vatten i dessa länder. De som redan är väldigt sårbara på grund av fattigdom blir ofta påverkade av det här.

AI används – så tar klimatet skada: 

Företag använder AI för att läsa av konsumenters intressen och skräddarsy reklam. Något som Yi Hyun Kang kan se bidrar till en snabb konsumtionskultur. 

– Folk kastar andra material snabbt, som kläder eller möbler. Då kan det också påverka miljön.

Vera Austrell