Artificiell Intelligens – eller AI som det vanligtvis förkortas – har blivit mer och mer utbrett och tillgängligt via olika verktyg och plattformar. Traditionell AI har historiskt använts för att hitta mönster, analysera data och ge rekommendationer. Denna form av AI kommer även framöver vara fortsatt betydelsefull inom exempelvis sjukvård.
De verktyg vi ser växa fram nu baseras främst på generativ AI. Denna typ av AI kan skapa nytt innehåll när inlärda mönster och stora mängder data kombineras. Det går alltså att använda AI-verktyg för att lösa uppgifter och – om man så vill – fuska.
Det blir vanligare att denna typ av verktyg används i skolans värld, inte bara som stöd eller hjälp, utan också för att ersätta det egna arbetet.
Det ställer nya och högre krav på lärarna.
Vad händer då när ett populärt AI-verktyg som ChatGPT används för att på egen hand lösa verkliga skoluppgifter? Behöver lärarna verktyg för att upptäcka detta, eller räcker det med arbetserfarenhet för att skilja en mänsklig författare från en artificiell?
Vi provar detta genom att be ChatGPT skriva tre uppgifter och sedan låta två lärare på Skurups Folkhögskola jämföra dessa med svar på samma uppgifter, men som lösts på mänsklig väg.
”Man saknar något som människa då.”
Joakim Andersson, lärare på skrivarlinjen.
Joakim Andersson är mentor och lärare på skrivarlinjen samt i svenska på allmän linje vid Skurups Folkhögskola. Han har skapat en uppgift för deltagarna i svenska som går ut på att skapa en text innehållande tio olika sorters så kallade stilfigurer. Stilfigurer eller retoriska figurer används både i tal och skrift för att förstärka innebörd, levandegöra och påverka läsaren.
Det Joakim noterade i den text som generats av AI var att denna text var betydligt kortare, men trots detta innehöll väldigt många stilfigurer. Vidare kommenterade han kring texternas bildspråk, och meningen bakom hur det användes i den AI-generade texten.
– Den kortare texten har liksom ett metaforiskt bildspråk på ett sätt som egentligen låter som vilka bilder som helst. Det får mig att undra kring mening, så det jag tänkte mest på med skillnaderna mellan de båda texterna var hur meningsfullhet skapas, berättar Joakim
När Joakim kommenterar texten som skapats av en människa beskriver han hur han upplever att bildspråk på ett sätt som håller ihop känslan, något han upplever att den AI-genererade texten saknar.
– Även om den texten skulle ha ungefär lika galna eller vågade metaforer så hittar jag hela tiden tillbaka till grundkänslan här. Det finns en historia som jag upplever vill berätta något, säger Joakim.
För den AI-genererade texten känner Joakim att den inte verkar vilja ge honom någon grundhistoria. I stället erbjuder den hela tiden nya meningar med nya, spektakulära bilder.
– Man saknar något som människa då, beskriver Joakim.
Kristina Runyeon-Odeberg undervisar i religion, matematik och naturkunskap på allmän linje. Vi visade en AI-generad uppgift som går ut på att under en vecka skriva en hälsodagbok varje dag.
– Vem är så hälsosam, var Kristinas reflektion efter att gått igenom de båda lösningarna med inlämnade hälsodagböcker.
Den ena dagboken var helt enkelt för bra för att vara sann enligt henne. Där återgavs uppgifter som visar på att författaren skulle ha full koll på sin sömn varenda måltid, näring och i stort sett bara stoppade i sig hälsosamma snacks. Kristinas tanke var om denna ”person” verkligen aldrig någonsin fuskar, berättar hon.
Det enda mindre hälsosamma som fanns med i dagboken i matväg var en pizza. Kristina berättar att hon har svårt och tänka sig att någon som lever i västvärlden inte någon gång då och då faller för frestelser och äter mindre nyttigt.
Den andra uppgiften som Kristina fick ta del av har rubriken ”Sök och finn om Skåne, Sverige och Skandinavien!” och går ut på att söka information på webbplatsen för myndigheten Svensk Geologisk Undersökning (SGU). Ingen annan källa får användas för att svara på de fjorton frågor som ställs i uppgiften.
I denna uppgift var det inte lika uppenbart vilken inlämning som var framställd av en människa och vilken som genererats på artificiell väg. Kristina hittar dock några ordval och formuleringar som hon tycker indikerar att AI använts.
– När det talas om integration i ”GIS-applikation, mineralprospektering eller främst bestående av” höjer jag på ögonbrynen. Men det finns faktiskt personer som uttrycker sig så, medger Kristina.
Kristina resonerar vidare kring hur hon använder sina kunskaper från studierna i rättslingvistik.
– Tack var dessa har jag ett stöd i att hitta markörer i språket som indikerar att det inte står en människa bakom texten, säger Kristina.
Kristina och Joakim berättar om ur resonemanget går mellan kollegorna på skolan kring hur AI används av deltagarna. Då står det klart att det nästan uteslutande är på allmän linje som ämnet kommer upp. Joakims reflektion är att deltagarna på skrivarlinjen snarare undviker AI.
– Deltagarna har en mer romantisk syn på sitt skolarbete och sina texter. De vill inte att någon AI ska förstöra deras konstverk, berättar Joakim.
Därför är det olika perspektiv kring hur man arbetar med detta från lärarnas håll beroende på vilken linje det är fråga om. Även om man inte förbjuder AI som verktyg på vare sig skrivarlinjen eller allmän linje, arbetar man såväl förebyggande som med att spåra fusk med AI på allmän linje.
Så gjorde vi
Vi lät ChatGPT generera svar på faktiska inlämningsuppgifter skapade av Kristina Runyeon-Odeberg och Joakim Andersson som båda är ämneslärare vid Allmän Kurs på Skurups Folkhögskola.
När ChatGPT levererat sina lösningar på uppgifterna putsade och friserade vi lite i dem för att få dessa att se någorlunda mänskliga ut. Därefter skickade vi de AI-genererade lösningarna tillsammans med lösningar som gjorts av oss – under terminens gång – till Kristina och Joakim.
Eftersom de båda sett våra lösningar på dessa uppgifter tidigare, instruerade vi dem att i möjligaste mån nollställa sig och bortse från detta, för att nu göra en analys och komma med återkoppling.
Johan Bladh och Samuel Lundbäck